Digital kompetens, Nylitteracitet och digikalendrar

Att fungera i dagens värld kräver nya färdigheter av barn och unga. I undervisningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har man länge använt olika digikalendrar, digipass och IKT-planer med mål som eleverna ska uppnå. Utbildningsstyrelsens nyligen inledda utvecklingsprogram Nylitteracitet tar utöver digital kompetens även hänsyn till medieläskunnighet och programmeringsfärdigheter. Qridi kan användas för att göra undervisningen och utvärderingen av olika färdigheter till en naturlig del av skolvardagen, samtidigt som man bygger enhetliga modeller som kan mätas på kommun- eller stadsnivå.

Undervisning i digital kompetens och enhetliggörande av bedömningen

Läroplanen för den grundläggande utbildningen innehåller olika mål för att undervisa digital kompetens i olika årskurser. Målen delas in i mål för läroämnen och mål för mångsidig kompetens (K5). Att målen för digital kompetens fördelats på läroämnen och mångsdig kompetens gör det utmanande för läraren att beakta dem i sin undervisning. Därför har olika kommuner och städer börjat utveckla egna stödmaterial för att stödja lärarnas arbete, såsom exempelvis: digikalendrar, matriser för digital kompetens eller IKT-pass. Den gemensamma tanken i dessa är att för läraren konkretisera och visualisera innehållet som ska undervisas.

Digikalendrar

I digikalendrar har digital kompetens vanligen delats upp i årskurs 1–6 och 7–9 och dessutom enligt läroämne. Digikalendern sammanställer målen för digital kompetens för klassläraren för en viss årskurs. Den hjälper också ämneslärarna att dela på arbetet: alla delar av digital kompetens behöver inte behandlas i alla läroämnen. I digikalendrarna är målen för ett läroämne vanligen uppdelade i 2-5 mål för varje årskurs.

Nylitteracitet

Utöver kunnande i informations- och kommunikationsteknik vill man även lära barn och unga medieläskunnighet och programmeringsfärdigheter. Hur ska de undervisas? Vad är en tillräcklig nivå för elever i olika åldrar?

Utvecklingsprogrammet i Nylitteracitet vill svara dessa frågor. Inom ramen för programmet har man utarbetat beskrivningar enligt ålder och årskurs i medieläskunnighet, digital kompetens och programmeringfärdigheter. Beskrivningarna har utarbetats för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Utöver detta kommer man i programmet att producera olika material för att stödja lärarnas arbete.

Den största utmaningen är att ta in målen och innehållen till skolvardagen

Noggrant sammanställda tabeller över kunskapskrav räcker inte. Flera praktiska frågor behöver lösas:

• På vilka sätt är kunskapskraven tillgängliga för lärare? Räcker det med en utskrivbar version eller länk på en gemensam webbplattform?


• Har man kommit överens om gemensam praxis gällande genomförandet av IKT-planen i arbetsgemenskapen? Använder alla digikalendern, eller glöms den bort i brådskan?


• Hur blir eleverna medvetna om målen? Hur kan framstegen i målen utvärderas – även genom att göra eleverna delaktiga?


• Hur kan information om användningen av gemensamt innehåll och elevernas framsteg visas på skol- eller kommunnivå?

Synliggör målen och underlätta utvärderingen med Qridi

Oberoende om det är fråga om digikalendern, nylitteracitet eller någon annan matris med färdigheter, synliggör Qridi målen och framstegen i dem för olika parter. Hela processen är mycket enkel för lärarna: av de gemensamma innehållen gör man färdiga uppgiftslistorsom kan tas i bruk genom att klicka på några knappar. I uppgiftslistan finns uppgiftskort för målen i digikalendern eller IKT-planen och vid behov en närmare beskrivning av vad uppnåendet av vissa mål förutsätter.

Förutom att följa upp elevernas framsteg kan läraren dessutom använda uppgiftslistan för att göra utvärderingar ur lärarens perspektiv. Genom att använda Qridi kan olika målmatriser göras till en kontinuerlig del av skolvardagen.

Läraren ser en helhetsbild av elevernas framsteg i sin egen vy. Elevernas självutvärderingar visas i färgkoder och mediefiler som lagts till i självvärderingen (text, bild, ljudklipp, video, fil) och kan ses genom att klicka på ”gemet”.

Målen i IKT-planen visas för eleverna som uppgiftskort. Genom att klicka på uppgiftskortet ser eleverna eventuella närmare anvisningar om kortet. Efter att ha läst uppgiftskortet kan eleverna utvärdera sitt kunnande i uppgiften. Utvärderingen kan innehålla en reflektion av något slag (text, bild, ljudklipp, video, fil). Slutligen utvärderar eleverna sitt kunnande med hjälp av en färdigt vald utvärderingsskala.

Uppgiftslistan begränsar inte övningen av färdigheter till ett visst format: övningen av färdigheten kan ske i olika lärmiljöer och genom olika projekt eller uppgifter. Qridis uppgift är att vara en plattform för att synliggöra mål och göra utvärderingar relaterade till dem.

Eleven ser en sammanställning av sina framsteg i sin egen vy. Vårdnadshavaren kan också följa sitt barns framsteg genom sitt eget användargränssnitt.

Qridi är en plattform för att skapa en enhetlig praxis för kommunen

Qridi har utvecklats för att stödja skapandet av en enhetlig praxis och möjliggöra ledande med hjälp av information. I de olika måltabellerna syns detta på två sätt:

• Färdiga innehåll i en lättanvänd plattform underlättar synliggörandet av målen för digital kompetens, och i synnerhet utvärderingen av dem underlättas.
  
  
• När lärare och elever jobbar med t.ex. skolans IKT-plan via Qridi, kan all data som bildas från användningen överföras i realtid till kommunens egna datasystem (t.ex. Microsoft Power BI). Datat kan användas för att synliggöra framstegen i färdigheter på olika nivåer: skolans, årskursens och undervisningsgruppernas.