Qridi logo

Digital kompetens, Nylitteracitet och kalendrar för digitala färdigheter

Waves shape

Att vara verksam i den moderna världen kräver nya slags färdigheter av barn och unga. Inom undervisningen i informations- och kommunikationsteknikens (IT) kunnande har man länge använt olika kalendrar för digitala färdigheter, IT-pass och IT-färdighetstabeller. Utbildningsstyrelsen nyligen inledda utvecklingsprogram Nylitteracitet tar hänsyn till utöver digital kompetens också mediefärdigheter och programmeringskunnande. Qridi kan användas för att göra undervisningen och utvärderingen av olika färdigheter till en naturlig del av skolvardagen, samtidigt som man bygger enhetliga modeller som kan mätas på kommun- eller stadsnivå.



Undervisning i digital kompetens och enhetliggörande av utvärderingen


Läroplanen för den grundläggande undervisningen innehåller olika mål för att undervisa digital kompetens i olika årskurser. Målen delas in i mål för läroämnen och mål för mångsidig kompetens (K5). Uppsplittringen av mål i olika sammanhang gör att det är utmanande för läraren att ta hänsyn till dem. Av denna anledning har olika kommuner och städer börjat utveckla olika stödmaterial för att stödja lärarnas arbete, såsom exempelvis: kalendrar för digitala färdigheter, tabeller för digital kompetens eller IT-pass. Den gemensamma tanken i dessa är att konkretisera och visualisera innehållet som ska undervisas för läraren.


Kalendrar för digitala färdigheter


I kalendrarna för digitala färdigheter har digital kompetens vanligen delats upp enligt årskurs för undervisningsgrupperna 1–6 och för undervisningsgrupperna 7–9 dessutom enligt läroämne. Kalendern för digitala färdigheter sammanställer målen för digital kompetens för klassläraren för en viss årskurs. Kalendern för digitala färdigheter hjälper också ämneslärarna att dela arbetsbördan: alla saker behöver inte behandlas i alla läroämnen. I kalendrarna för digitala färdigheter är målen för ett läroämne vanligen uppdelade i två till fem mål för varje årskurs.


Nylitteracitet


Utöver kunnande i informations- och kommunikationsteknik vill man även lära barn och unga medieläsfärdigheter och kunnande i programmering. Hur ska de undervisas? Vad är en tillräcklig nivå för elever i olika åldrar?

Utvecklingsprogrammet i Nylitteracitet försöker lösa dessa frågor. Inom ramen för programmet förbereds beskrivningar enligt ålder och årskurs i medieläskunnighet, digital kompetens och programmeringskunnande. Beskrivningarna utarbetas för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen. Utöver detta kommer man i programmet att producera olika material för att stödja lärarnas arbete.


Den största utmaningen är att ta målen och innehållet till vardagen


Enbart noggrant sammanställda tabeller över kompetensmål räcker inte. Flera praktiska frågor återstår att lösa:

  • På vilka sätt är kompetensmålen tillgängliga för lärare? Räcker det med en utskrivbar kopia eller länk på en gemensam webbplattform?

  • Är praxis för att göra saker i linje med målen i arbetsgemenskapen? Använder alla till exempel kalendern för digitala färdigheter, eller drunknar den vackra tanken i brådskan?

  • Hur blir eleverna medvetna om målen? Hur kan framstegen i målen utvärderas – även med elevernas deltagande?

  • Hur kan information om användningen av gemensamt innehåll och elevernas framsteg erhållas på skol- eller stadsnivå?



Synliggör målen och underlätta utvärderingen med Qridi


Oberoende om det är fråga om kalendern för digitala färdigheter, nylitteracitet eller någon annan färdighetstabell, synliggör Qridi målen och framstegen i dem för olika parter. Hela processen är mycket behändig för lärarna: av de gemensamma innehållen gör man färdiga uppgiftslistorsom lärarna kan ta i bruk genom att trycka på några knappar. I uppgiftslistans finns uppgiftskort för den digitala kalenderns eller motsvarande modells mål, och vid behov en närmare beskrivning av vad uppnåendet av vissa mål förutsätter.


Förutom att följa upp elevernas framsteg kan läraren dessutom använda uppgiftslistan för att göra utvärderingar ur lärarens perspektiv. Genom att använda Qridi kan olika färdighetstabeller tas fram ur dammiga skåpbottnar och göras till en kontinuerlig del av skolvardagen.

Läraren ser en helhetsbild av elevernas framsteg i sin egen vy. Elevernas självutvärderingar visas i färgkoder och medier som lagts till i självutvärderingen (text, bild, ljudklipp, video, fil) kan ses genom att klicka på ”gemet”.


Målen i färdighetstabellen visas för eleverna som uppgiftskort. Genom att klicka på uppgiftskortet ser eleverna eventuella specificeringar om kortet. Efter att ha granskat uppgiftskortet kan eleverna utvärdera sin framgång i uppgiften. Utvärderingen kan inkludera produktionen av någon form av reflektion (text, bild, ljudklipp, video, fil). Slutligen utvärderar eleverna sitt kunnande med hjälp av den valda utvärderingsskalan.


Uppgiftslistan begränsar inte övningen av färdigheter till ett specifikt format: övningen av färdigheten kan ske i olika lärmiljöer och genom olika projekt eller uppgifter. Qridis uppgift är att vara en plattform för att synliggöra mål och göra utvärderingar relaterade till dem.

Eleven ser en sammanställning av sina framsteg i sin egen vy. Vårdnadshavaren kan också följa sitt barns framsteg genom sitt eget användargränssnitt.



Qridi är en plattform för att enhetliggöra stadens praxis


Qridi har utvecklats för att stödja enhetliggörande av praxis och ledning genom information. För de olika färdighetstabellerna syns detta i två saker:


  • Färdigt skapade innehåll i en lättanvänd plattform gör det enkelt att till exempel hålla målen framme i en kalender över digital kompetens, och i synnerhet utvärderingen av dem underlättas.

  • När lärare och elever drar fördel av Qridi för att använda färdighetstabeller, kan all data som bildas från användningen överföras i realtid till stadens egna datasystem (t.ex. Microsoft Power BI). Data kan användas för att specificera framstegen i färdigheter på skol-, årskurs- och undervisningsgruppnivå.